Teckenspråkig översättning och tolkning

Översättning och tolkning stod på agendan då Livs-gruppen träffades för femte gången den 24–25 februari 2017. Såsom tidigare var det en programspäckad helg som väckte både frågor och diskussion.

Fredag 24.2.2017

På fredagen gästades Livs-utbildningen av Tommy Rangsjö från Sverige. Tommy är anställd av företaget Teckenbro där han arbetar som språkstöd, översättning och medieproducent. Tidigare har Tommy arbetat med översättning från svenska till svenskt teckenspråk vid Sveriges Television och är för närvarande en av deltagarna på utbildningen för döva tolkar och översättare som arrangeras av Sveriges Dövas Riksförbund. Under sitt besök delade Tommy med sig av sina erfarenheter och insikter från både yrkeslivet och den pågående utbildningen.

Från text till teckenspråk – kulturkännedom och arbetsverktyg

”It´s raining cats and dogs” betyder inte att det ordagrant faller ner katter och hundar från himlen, även om en ordagrann översättning skulle förmedla denna innebörd. Genom det engelska uttrycket för ösregn lyfte Tommy fram kärnan i översättning. Översättning är inte ordagrann (eller teckengrann) återgivning på ett annat språk, utan översättning är förmedling av både betydelse och kultur. Det är därför det första steget i översättning alltid handlar om att förstå källtextens verkliga innebörd. Med andra ord måste översättaren, likt en u-modell, först gräva djupare i det ena språket för att sedan bygga upp betydelsen igen på det andra språket.

Ibland är det bråttom att få ut information på olika språk och då finns det knep eller arbetsverktyg som översättaren kan använda för att försnabba arbetet. Som ett exempel på arbetsverktyg lyfte Tommy fram frågeorden vad, var, vem, när och varför som en teckenspråkig översättare med fördel kan använda för att snabbt få tag på det viktigaste i ursprungstexten. Frågorna kan dessutom hjälpa översättaren att memorera det centrala budskapet och frigöra sig från språklig påverkan av ursprungstexten.

Glöm inte språkstödet!

Med tanke på översättningar från skriven text till teckenspråk påpekade Tommy också hur viktigt det är med ett språkstöd, i form av en annan teckenspråkig person som sitter bredvid kameran, följer med översättningsarbetet och ger direktrespons genom både miner och kommentarer. Om en teckenspråkig översättning är svårtydd beror det ofta på detaljer som översättaren själv inte märker, som till exempel att han eller hon tecknar för snabbt eller använder ett ovanligt tecken. Språkstödet hjälper översättaren att inte haka upp sig på vad som är ”rätt och fel” utan gör att översättaren snabbt kan korrigera språkliga detaljer och därigenom höja kvaliteten på översättningen. Tyvärr händer det ofta att språkstödet glöms bort eller bortprioriteras då man gör teckenspråkiga översättningar och detta har direkta följder på kvaliteten.

Bland Livs studerande ledde speciellt frågan om kvaliteten på teckenspråkiga översättningar till livliga diskussioner. Vi jämförde bland annat översättningspraxis i Finland och Sverige och funderade kring vem som egentligen har ansvar för att bevaka kvaliteten på teckenspråkiga översättningar.

Lördag 25.2.2017

Tolkning, översättning och hjärtliga skratt

Lördagens undervisning fylldes av diskussion, praktiska övningar, små teoriklickar och hjärtliga skratt. En uppsluppen stämning gav bland annat en praktisk tolkningsövning där Livs studerande gruppvis tolkade varandras påhittade små berättelser och samtidigt läste in taltolkning i programmet Online Dictation på webben. Det som ledde till skratt var delvis de spontana berättelserna men framför allt de komiska feltolkningarna som röstigenkänningsprogrammet bidrog med. Som underlag för övningen berättade Liisa Halkosaari kort om tolkningsteori och tolkens arbete i praktiken.

Rytm och mimik i finlandssvenskt teckenspråk

På lördag eftermiddag fick Livs studerande ytterligare ta del av den dos översättningsteori och arbeta med konkreta övningar ledda av Janne Kankkonen. Janne lyfte fram vikten av rytm och mimik i teckenspråkiga översättningar, speciellt då man översätter till finlandssvenskt teckenspråk. Som exempel gav Janne bland annat en språklig insikt om skillnaden mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt teckenspråk som han gjorde då han jobbade med översättning av religiösa texter vid Kyrkostyrelsen. I det sverigesvenska teckenspråket är det vanligt att använda tecken för prepositioner som till exempel PÅ, VID och I men i det finlandssvenska teckenspråket förekommer dessa sällan utan motsvarande betydelse uttrycks istället genom rytm och ansiktsuttryck. Utan en tydlig rytm och användning av ansiktsuttryck blir en översättning svår att förstå.

Livs studerande fick öva detta genom att göra teckenspråkiga tolkningar av animerade filmsnuttar. Det visade sig vara en viss utmaning i att fånga filmens rytm i språket och samtidigt avgöra vad som är relevant information att ta med i översättningen utan att göra den långrandig. Detta ledde till en diskussion om hurdan miljöbeskrivning en översättning mellan olika uttryck som film och teckenspråk kräver och vilka premisser som gäller i översättningar för dövblinda.

Videoblogg: Janne Kankkonen
Textblogg: Maria Andersson-Koski