Tecknens ursprung och betydelse

Text Juha Manunen, Humak  / 17.12.2019

I denna blogg beskriver jag kort föreläsningen som Tomas Hedberg höll den 27 april i Vasa om teckenspråkets historia i Sverige. Föreläsningen hörde till Livs studier. Hedberg förklarade viktiga principer för etymologi och gav många intressanta teckenexempel som väckte diskussioner.

Föreläsaren med diabilder i bakgrund, publik av ca 20 människor följer
Tomas Hedberg höll en föreläsning om teckenspråkets historia den 27 april i Vasa.

Här väljer jag några behandlade teckenexempel med en noggrannare förklaring. En del av tecknen som dök upp i föreläsningen finns också Svenskt teckenspråkslexikon. Jag hänvisar till lexikonet med Lexikon och ID-nummer inom parentes så att du har möjlighet att se hur nämnda tecken exakt produceras.

Den första teckenordboken

Sveriges första teckenordbok Teckenspråket, med rikt illustrerad ordbok över det av Sveriges dövstumma använda åtbördsspråket blev färdig år 1916. Bakgrunden till boken var Nordisk dövstumkongress i Köpenhamn år 1907. Där diskuterades att Danmark, Finland, Norge och Sverige skulle bilda varsin kommitté med uppgift att avbilda och beskriva tecken i respektive länders teckenspråk.

Målet för arbetet var ett gemensamt nordiskt teckenspråk. Till den svenska teckenspråkskommittén hörde dövstumprästen Johan Gustaf Malmer, redaktören Gunnar Fondelius, bokbindarmästaren Knut Hässler, författaren Oskar Österberg, snickaren Ernst Johansson och järnsvarvaren Ernst Renner. Enligt principen för det gemensamma nordiska teckenspråket publicerade David Fredrik Hirn den första boken som beskriver finskt teckenspråk, De dövstummas åtbördspråk i Finland – Kuuromykkäin viittomakieli Suomessa, i tre delar år 1910-1916.

Den svenska teckenordboken innehåller cirka 380 tecken, 2000 teckenbeskrivningar och 10 000 exempel. Karl Flodin och Bror Dahlberg fungerade som modeller i boken. Österbergs teckenordbok från år 1916 är den enda skriftliga källan till teckenspråket dåtiden och det finns några tidningsartiklar till. Av bokens tecken kan nuförtiden ett 30-tal tecken ännu identifieras utan större svårigheter. Många tecken har fallit i glömska när det gäller teckens härledning p.g.a. att tecknens form har förändrats så mycket.

Bakgrund till bjur och bäver

Etymologi betyder läran om ords och teckens språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling. Till exempel de svenska orden bjur och bäver kan antas ha två olika förändringsprocesser av ett gemensamt ursprungligt ord. Den ena processen innehåller bebruz (urgermanska) > bebura (urnordiska) > biur (fornsvenska) > bjur (svenska), förekommer i ortnamn Bjurholm (i jämförelse med isländska bjórr) och den andra processen bebruz (urgermanska) > bever (medellågtyska) > bæver (fornsvenska) > bäver (svenska).

Folketymologi är en språklig process där ett ord nybildas eller omformas med hjälp av element som redan finns i språket utan hänsyn till begreppets egentliga innebörd. Till exempel det svenska ordet ”fogsvans” har ingenting med ”fog” att göra utan ordet kommer från det tyska ordet Fuchsschwanz som betyder ”rävsvans”.

Olika vägar till kunskap om tecknens ursprung

Här beskriver jag valda teckenexempel ur fyra perspektiv som togs fram i föreläsningen.

Föreläsaren visar tecken med händerna på huvudet, diabild med handskriven text i bakgrund
Föreläsaren beskriver tecknens ursprung.

– Teckenexempel ur religionsperspektivet

Termen långfredag tecknas nuförtiden LÅNG+FREDAG p.g.a. påverkan av det talade språket (se Lexikonet 06992). Men det ålderdomliga tecknet har två delar, den första delen JESUS (se Lexikonet ID 06900) och den andra delen beskriver båda händerna på korset. Tecknet hänvisar till Kristi korsfästelse- och dödsdag enligt Bibeln. Termen Kristi himmelsfärds dag tecknas KRISTI HIMMEL FLYTTA-UPP DAG p.g.a. händelsen som berättas i Bibeln.

– Teckenexempel ur militärperspektivet

Det ålderdomliga tecknet för Danmark (se Lexikonet ID 09404) innehåller tre delar. Detta kan förklaras med att den första delen avser färgen rött, den andra delen röda militärjackor som danska soldater bar och den tredje delen det danska kungariket. Det ålderdomliga tecknet för Norge (se Lexikon ID 14750) har två delar och dessa kan förklaras med att norska soldater har vita linjer på sina svarta byxor. Nuförtiden används nordiska tecken för Danmark (se Lexikonet 04318) och Norge (se Lexikonet 03956).

– Teckenexempel ur släktskapsperspektivet

Tecknet för Frankrike (se Lexikon ID 09515) har en rörelse som beskriver den typiska hattmodellen som ledarna hade förr. Tecknets ursprung för socialist (se Lexikonet ID 12038) kan förklaras med det som nämns i Tidning för Döfstumma (onämnd årgång) ”Innan begreppet socialism var allmännare bekant i Sverige, fanns inom döfstumspråket ett ögonnamn för de från franska revolutionen bekanta Jakobinerna (efter deras röda frygiska mössa).”

– Teckenexempel ur folklivsperspektivet

Orten Holmsund har sina tecken (se Lexikon ID 06286 och ID 06287) som baserar sig på de lokala sågverken. Det senare tecknet har samma betydelse som ordet ”sågverk”. Tecknet jul (se Lexikon ID 06912) kan ha två förklaringar. Den ena är ljus som i förr har använts i slutning av brev. Den andra är en trynring som har använts med svin för att hindra dem att skrika vid slakt.

Språk som nyckel till en svunnen tid

Både talade och tecknade språk förändras över tid. Ett levande språk är ett språk i förändring. Ifall språket inte förändras skulle det inte vara användbart i samhället som ständigt utvecklas och förändras. Men det intressanta med att forska i etymologi är att man i språkhistorien finner en dörr till en historisk tid. Genom att forska i tecken och ord kan man få en större förståelse för tidigare levnadssätt och samhällsstrukturer. Hur ser måntro vårt språk ut om hundra år?

 

Källor

Hedberg, Tomas. Föreläsningsmaterial 27.4.2019.

Jantunen, Tommi. 2003. Johdatus suomalaisen viittomakielen rakenteeseen. Helsinki: Oy Finn Lectura Ab.

Svenskt teckenspråkslexikon, Stockholms universitet. https://teckensprakslexikon.su.se.