Tolkutbildningen på finlandssvenskt teckenspråk inleddes i juni och de senaste sex månaderna har varit både intensiva och lärorika. Studietakten har varit speciellt hård i och med att utbildningen fått projektfinansiering för enbart två år. På denna tid är avsikten att utbilda ett tillräckligt antal teckenspråkstolkar.

Bland studerandena finns både nybörjare och erfarna tolkar. Detta har gett upphov till väldigt varierande studiebehov men också bidragit till ett brett spektrum samlade kunskaper bland de studerande. Medan nybörjarna har svettats med att lära sig finlandssvenskt teckenspråk, har erfarna tolkar gått igenom läroplaner för att hitta kurser som bäst kompletterar deras kunskaper. Studerande som inlett studierna på finska har i sin tur slitit med att pussla ihop de olika programmens kurser och examensfordringar.

Ett trettiotal ivriga studenter!

Över allas förväntan var det knappa 30 studerande som inledde tolkutbildningen i juni. Gruppen samlas omkring två dagar varje månad för att delta i närunderivsning. Mellan träffarna finns det flera uppgifter att jobba med, exempelvis att reflektera över språkliga attityder, analysera översättningar, göra teckenspråkiga videoinspelningar och bekanta sig med den finlandssvenska dövvärlden.

Studierna är således krävande men uppenbart också givande. Enligt kursdeltagare Lena Wenman har utbildningen hittills väckt mycket tankar om språk, identitet och dövas historia. Något hon reflekterat över är hur attityden till teckenspråk har förändrats i en allt positivare riktning under de senaste åren. Tidigare undvek många att använda teckenspråk ute på gatan men numera förekommer sådant alltmer sällan. Vi vet att vi har rätt till vårt språk och vi märker att också andra vill lära sig det, berättar Wenman.

Lena Wenman berättar om sina tankar om studierna, augusti 2018:

Språkmedvetenhet, språkforskning och tolkning

Efter en inledande träff i juni samlades tolkutbildningens studerande i augusti för att bland annat instrueras i att använda studieplattformen Moodle men också ta del av kunskapsstoff. För undervisningen stod bland annat Håkan Westerholm och Maria Andersson-Koski. Westerholm gav en inblick i finlandssvenska teckenspråkigas historia och Andersson-Koski föreläste om språkmedvetenhet och hur vår språk- och kulturtillhörighet styr vår tolkning av omvärlden.

I september låg undervisningsfokusen på språkvetenkap och tolkning. Livs studenter fick öva sig i att använda språkverktyget ELAN, Erja Tenhonen-Lightfoot föreläste om tolkning som begrepp och vetenskap och Maria Andersson-Koski presenterade grundläggande begrepp inom språkvetenskap.

Utöver detta fick Livs besök av Janne Kankkonen som berättade om översättningsarbetet. Septemberträffen sammanföll med Dövas dag i Sverige (22.9) och många finlandssvenska döva bosatta i Sverige kom på Helsingforsbesök med färja. För att göra det möjligt för Livs studerande att träffa besökarna på stan hade vi undervisningen på Richardsgatans bibliotek.

I oktober gästades tolkutbildningen av Gun-Viol Vik från yrkeshöskolan Diakonia (Diak). Vik berättade om tolknings- och översättningstrategier och föreläsningen ledde till en diskussion om bland annat i vilken mån tolken eller översättaren har rätt att förändra källtexten. Det vill säga ifall det finns en risk för att tolken eller översättaren ”putsar upp” källtexten på ett sätt som inte ger mottagaren möjlighet att reflektera över kulturella skilnader. Som ett exempel på detta diskuterade vi att döva barn och unga som ser på tv-program med undertexter lätt kan få den felaktiga uppfattningen om att talade språk alltid är välformulerade, flytande och felfria. Tvekljud, stammande och omformuleringar syns ju helt enkelt inte i undertexterna.

I oktober fick Livs också besök av Satu Siltaloppi som föreläste om språkforskning och gjorde en fördjupning i fonologi. I november fick vi fortsätta fördjupa oss i respektive teman tillsammans med Vik och Siltaloppi. Därtill omfattade novemberträffen praktiska tolkningsövningar tillsammans Janne Kankkonen och Alf Ekström.

I december träffades Livskursisterna på förmiddagen för att reflektera över språkmedvetenhet och svenska som arbetsspråk under ledning av Maria Andersson-Koski. Morgonpasset fylldes av bland annat bildbeskrivningsuppgifter, diskussion och reflektion kring språkligt kamratstöd tolkar emellan. Dagen fortsatte med ytterligare diskussioner under ledning av Ellen Hoang och Tomas Uusimäki. På lördagen fick terminen en festlig avslutning i och med att ett flertal Livskursister deltog i en Tallinnkryssning som Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. arrangerade.

 

TEXT Liisa Halkosaari & Maria Andersson-Koski
BILD Johan Hedrén & Liisa Halkosaari