Den 7–8 april samlades Livs-utbildningens 15 studerande i Ljusa huset för att fördjupa sig i temat undervisning. Fredagen fylldes av föreläsningar, förberedelse och diskussion och under lördagen höll Livs studerande i trådarna för en undervisningsworkshop i finlandssvenskt teckenspråk.

Från kloster till torg – om att möta människor i undervisningen

Vad innebär det egentligen att undervisa? Den frågan introducerade Outi Ahonen på fredagens förmiddagsföreläsning genom att visa en bild på en munk och ett torg. Med avstamp i bilderna lyfte Ahonen fram olika undervisningstraditioner och uppmärksammade Livs studerande på att språkundervisning inte behöver betyda ”klosterlik disciplin” utan att undervisning kan vara att ”gå ut på torget” och möta människor genom kommunikation. Lärarens ansvar och utmaning ligger i att möta människor på deras egen nivå och därigenom anpassa undervisningen till målgruppen. Att anpassa undervisningen innebär att lyssna in kunskapsnivån men också att bygga upp lämpliga stödstrukturer för inlärningen. Genom stödstrukturer, eller så kallad scaffolding (eng. byggställning), kan läraren stödja eleven att ta steget mot ökad kunskap och en allt självständigare inlärning.

I samband med Ahonens föreläsning dök det upp både frågor och diskussion bland Livs studerande. En språkpolitisk diskussion som fördes var bland annat vem som har rätt att undervisa i teckenspråk i dagens Finland. Enligt nuvarande system kan en tolk med teckenspråk som andra- eller främmandespråk anlitas som teckenspråklärare, medan en döv med lingvistisk högskoleexamen inte har behörighet att undervisa i sitt modersmål. Detta betyder i praktiken att det övervägande är icke-modersmålsanvändare som lär ut teckenspråk vilket starkt ifrågasattes av Livs studerande. Relaterat till samma tema reflekterade gruppen också kring den kommande workshopen, sina egna språkkunskaper och vem av dem som ska undervisa finlandssvenskt teckenspråk. Ahonen uppmuntrade studerandena till att samarbeta och be varandra om hjälp för att genomföra en så lyckad undervisning som möjligt.

Undervisningsmaterial för teckenspråksinlärning

På fredag eftermiddag gästades Livsutbildningen av Riitta Vivolin-Karén som jobbar på Teckenspråkiga biblioteket vid Finlands Dövas Förbund (FDF). Under sitt besök berättade Vivolin-Karén om arbetet med läroböckerna Viittomakieli – suomalaista viittomakieltä aikuisopiskelijoille 1–4  som hon var redaktör för 2001–2006. Då hon 2001 anlitades för att producera undervisningsmaterial på finskt teckenspråk fanns det inga klara riktlinjer för vad som egentligen skulle göras. Tillsammans med Kaisa Alanne, som var projektanställd på deltid, började Vivolin-Karén att steg för steg fundera ut målgrupp, innehåll och utformning av ett nytt läromedel. Resultatet blev en fyrdelad läroboksserie (inklusive lärarhandledningar) i finskt teckenspråk för vuxenstuderande och det banbrytande med materialet för sin tid, var att det också omfattade en cd-rom med videoinspelningar. Vivolin-Karéns hälsning till Livsgruppen var att frimodigt ta itu med de utmaningar som produktion av läromedel innebär. Ifall ingen vågar ta det första steget finns det inte heller möjlighet för någon annan att göra det bättre i framtiden.

Undervisningsworkshop i finlandssvenskt teckenspråk

På lördag ansvarade Livsutbildningens studerande för att arrangera en undervisningsworkshop i finlandssvenskt teckenspråk. I workshopen deltog omkring tjugo personer, både barn och vuxna, med varierande förkunskaper i teckenspråk. En del av deltagarna hade inga förkunskaper i tecknade språk och andra använde exempelvis finskt teckenspråk till vardags. Under workshopen kunde deltagarna välja mellan tre olika undervisningsgrupper enligt kunskapsnivå och intresse. Undervisningen var således fördelad i tre olika rum med temana ”barnens värld, nybörjare och teckenspråkig diskussion” (se dagsschemat här). Ytterligare ett rum var reserverat för att filma material till Signwiki och i samma rum bjöds det på fika och social samvaro under pauserna. Enligt ett roterande system ansvarade Livs studerande gruppvis för ett rum i taget och för deltagarna blev det fyra 45 minuters undervisningspass ledda av fyra olika lärargrupper.

Innan workshopen var det både en nervös och smått förvirrad stämning bland Livsgruppen. För en del av studerandena var det första gången att planera och genomföra språkundervisning medan andra hade tidigare erfarenhet av undervisning. Livs studerande utförde dock undervisningen med glans och responsen av både Livsgruppen och workshopdeltagarna var övervägande positiv.

Vad kan jag göra för språket? Livs studerande planerar slutarbete

Som ett avslutande moment i Livsutbildningen kommer studerandena att genomföra ett slutarbete i eller om finlandssvenskt teckenspråk. Slutarbetet omfattar 100 timmar arbete och studerandena får välja tema enligt intresse, egna förmågor och inspiration som de fått från utbildningens fem tidigare moduler. Hur slutarbetet utformas är med andra ord väldigt fritt men den övergripande frågan för alla är ”vad behöver det finlandssvenska teckenspråket för att bli starkare och vad kan jag göra för språket”. I samband med aprilträffen berättade studerandena om sina preliminära planer för slutarbetet och det var en blandning av strålande idéer med allt från informations- och undervisningspaket, sagor, annotering och översättningar på finlandssvenskt teckenspråk som presenterades. Missa inte möjligheten att ta del av slutarbetena på Livs-projektets avslutande seminarium fredag 1 september 2017 i Helsingfors (mer information om exakt tidpunkt och plats ges senare i vår)!

Videoblogg: Janne Kankkonen
Textblogg: Maria Andersson-Koski