Hur kan jag påverka språkets ställning?

På slutseminariet för Livs 2 ordnades gruppdiskussioner för att få deltagarna att dela sina erfarenheter och tankar om sitt språk. Till detta blogginlägg valde jag ut några viktiga poänger som dök upp i diskussionerna. Diskussionerna inleddes med följande frågor:

  • Språksituationen idag – har det skett förändring och hurdan?
  • Hur kan jag påverka språkets ställning?
  • Hur skulle jag kunna använda eller stöda andra använda finlandssvenskt teckenspråk mer i min vardag?

Informationen är fortfarande viktig

Det är bra att jämföra hur saker har förändrats över tid. Numera är man klart mera aktiv och medveten om finlandssvenskt teckenspråk som ett självständigt språk. Då man började producera teckenspråkiga ordböcker skiljde man inte på teckenspråken utan “svenskt material” finskt teckenspråk med svenska översättningar.

Senare undervisade man så kallade Borgå tecken och idag talar man om finlandssvenskt teckenspråk som ett eget språk som skulle skiljas från finskt teckenspråk. Allt detta är en viktig förändring.

en grupp diskuterar i ett auditorium
Gruppdiskussioner pågår i auditoriet under seminariet.

Ofta får vi höra samma fråga om ifall teckenspråket är internationellt. De som frågar blir alltid förvånade när de får veta att det till och med finns två olika teckenspråk i Finland. Vi kan aktivt dra nytta av detta intresse och särskilt informera om finlandssvenska teckenspråkiga och deras situation i dag.

Informationen är fortfarande viktig även i medier. Våra projekt har gett goda resultat och vi ska ta ansvar för att utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Tolkningservicen i en mångspråkig verklighet

I gruppdiskussionerna lyftes fram att kvalitetsnivån på tolkningen på finlandssvenskt teckenspråk i allmänhet förbättrats.

fyra kvinnor sitter i ett audiotorium och diskuteerar
Samtalen är livliga fast auditoriet inte är den bekvämaste platsen för gruppdiskussion.

Medan vi har fått nya tolkar med tolkningsfärdigheter på finlandssvenskt teckenspråk och svenska som arbetsspråk hur är läget med kunderna? Är kunderna tillräckligt medvetna om teckenspråk, tolkningsservicen och tolkanvändningen? Borde det finnas någon slags undervisning och introduktion till potentiella tolkanvändare?

Man ska komma ihåg att alla har jämlika möjligheter att använda tolkningsservice på båda teckenspråken som nämns i Teckenspråkslagen. Verkligheten är ofta mångsidig och samma person kan variera mellan vilket språk hon eller han använder till exempel i studier, familjelivet eller arbetslivet.

En finskspråkig seminariedeltagare berättade att han arbetar i en svenskspråkig miljö med hörande personer och därför behöver svenska i sitt arbete. Personen skulle alltså behöva tolkning till och från svenska men eftersom finska teckenspråkstolkar sällan har svenska som tolkningsspråk skulle han i praktiken behöva finlandssvenska teckenspråkstolkar. FPA har ändå bestämt att han inte får använda tolkningsservice på finlandssvenskt teckenspråk eftersom han klassas som finskspråkig. Var är våra möjligheter att välja och kommunicera på främmande teckenspråk?

flera människor sitter i ett auditorium med beige färg, och diskuterar
I gruppdiskussioner fick alla deltagare sin tur att dela erfarenheter.

Balans mellan flera världar

Medan finlandssvenska döva ska vara stolta över sitt språk, historia och kultur, kan det ändå hända att svenskspråkiga och finskspråkiga döva skapar egna grupper. Om en svenskspråkig döv inte får tillräckligt stöd för sin identitet och sitt språk, byter hon eller han lätt till finskt teckenspråk i och med den dominerande finskspråkiga omgivningen. Det är alltså viktigt att också språkmajoriteten får information om minoritetsspråken. I diskussionen lyftes också fram att även CI-opererade barn ska ha rätt till teckenspråk så att de inte riskerar bli språklösa ifall hörapparaten inte fungerar.

Varje person ska ha möjlighet att välja vilket tecknat eller talat språk hon eller han behöver i sin vardag. Alltid är det ändp inte möjligt i praktiken. Hur ska man lösa dessa problem och hitta fungerande sätt att leva i balans mellan två eller flera världar?

 

**

Blogginlägg av
Juha Manunen
Humanistiska yrkeshögskolan

Projektet Lev i vårt språk

31.5.2020